12 juli 2010

Skärgårdsutflykt


Åter en solig och vacker semesterdag och vi beslutade att försöka komma med på skärgårdsbåten till Karlskronas östra skärgård. Intresset för båtturen var överraskande litet och vi fick plats på båtens tak. Härligt med lite fartvind!

Efter ett antal bryggstudsar var vi framme vid målet: Stenshamn. Stenshamn är en liten pärla i skärgården. Jordmånen på ön är knappt mätbar och husen synes nästan fastlimmade vid berggrunden med cement.

Försvarsmakten har sedan länge haft intressen i denna del av skärgården och flitiga händer har byggt en stabil vägbank över till den betydligt större grannön: Utlängan. Här har det bedrivits lantbruk och det går fortfarande kor och betar på strandängarna.
Vägsystemet på ön är begränsat till ett T och vi begav oss mot den östra ytteränden av detta T. Här ligger huvuddelen av bebyggelsen och det byggs flitigt på det som sannolikt är sommarbostäder. Längs vägen ligger FRAs nedlagda spaningsanläggning som ett fult monument över det kalla kriget. PEAB håller på att plocka ner byggnaderna enligt återvinningsprincipen vilket tyvärr verkar gå långsamt.
Eftersom vi inte hittade nån trevlig fikaplats längs denna väg vände vi 180 grader och strosade ut till öns västra del där fyren ligger. Halvvägs dit mötte vi ett antal turister som meddelade att -"det luktar pyton där ute av all rutten tång". Ny helomvändning.

En dryg timme senare är vi då åter i hamnen på Stenshamn och kan plocka fram den medhavda lunchen. Vi hittade en fin plats på hamnpirens utsida där det fläktade svalt från havet. Undertecknad dristade sig även till att bada. Det visade sig vara betydligt kallare än förväntat...

Det man kan fundera över är varför ingen kommit sig för att driva någon form av försäljning på dessa öar. Skärgårdstrafiken och gästhamnen borde kunna medföra ett tillräckligt stort kundunderlag för att en liten kiosk skulle kunna bära sig. I alla fall under semesterveckorna.

Väl hemkommen kunde jag konstatera att solen tar bra i havsbandet. Det svider oroväckande både i pannan och på skuldrorna. Tur i oturen att jag är ovanligt soltålig i skinnet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar