Brukssamhället Söderfors

Inför en resa norrut längs E4 tittade jag på kartan för att se om det kunde finnas något intressant stopp att  öra på vägen. Blicken föll på det lilla brukssamhället Söderfors någon mil väster om Tierp.

Engelsk park med tempel
Redan på väg in i samhället dök det upp ett byggnadsverk som krävde ett stopp. En bit från vägen står ett pelartempel! Det är lätt att inse att någon blivit väldigt rik i dessa trakter om man tyckt sig ha råd med något sådant. På informationstavlor går att läsa att templet uppfördes 1795 och att det är inspirerat av  Theseustemplet i Aten. Vid denna tid ägdes bruket av Ostindiska kompaniets direktör Claes Grill.











Produktion
Bruket grundades på 1670-talet och var under lång tid ett av de enda (det enda?) bruket som sysslade med ankarsmide. Under 1800-talets lopp minskade ankarsmidets roll och under 1900-talet försköts produktionen mer och mer mot kvalitetsstål. Idag är det högkvalitetsstål och pulverstål som är huvudinriktningen hos de företag som driver traditionen vidare.

Rester av en storhetstid
I anslutning till bruket finns ett torg som kantas av bl.a. ett brukshotell, ett kontor och ett änkehus. Brukshotellet såg ut att inrymma någon form av administrativ verksamhet liksom kontoret. Änkehuset - som från början byggdes som en form av socialt skyddsnät för de änkor vars män jobbat på bruket - inrymmer idag ett mindre museum. Samtliga nämnda byggnader är i gott skick.

Vid det lilla torget ligger ytterligare tre hus, benämnda handelshusen på gamla vykort. Av dessa tre hus verkar två inte inrymmas i underhållsbudgeten. Trasiga fönster och flagnande färg och vittnar om ett pågående förfall. Som tur är har brukshälsan tagit det tredje huset i besittning och det är en nästan lustig färgklick där det står ilsket rött bland de övriga vita eller sandfärgade husen. På de svartvita vykort som nämns ovan framgår att husen varit mörka en gång i tiden. Kanske det är så att brukshälsans hus är det som vittnar om originalfärgen.

Herrgården
Som det sig bör finns en herrgård där brukspatronen huserat. Herrgården byggdes när bruket anlades och fick sitt nuvarande utseende i mitten av 1700-talet. Vid denna tid byggdes även de två flygelbyggnaderna. Bakom herrgården ligger en stor gräsmatta som sträcker sig ner mot sjön. En grusgång leder flanören till vattnet och på vägen passeras en vacker fontän.
Idag är herrgården restaurang och konferensanläggning. Jag kan rekommendera en avkopplande lunch under träden bakom herrgården.

Tre generationers boende
I anslutning till bruket finns smedbostäderna från sent 1700-tal kvar. Vitputsade står husen uppradade längs gatan. En bit längre bort hittar man en senare smedgenerations bostäder. I ett område ligger rader av typiska hyreshus i trä. Troligen byggda nån gång under 40-talet. I ett annat område radar tegelhuslängor från decennieskiftet 50-60 upp sig. Det går att läsa om ytterligare generationers hyreshus. Byggda under 70-talet och rivna någon gång 2005-2007.

1700-tal

40-tal

50-60-tal

Avfolkning
Runt om i det lilla samhället syns tydliga tecken på avfolkning. Många lägenheter verkar vara tomma. Det står hela hus tomma. Affärer och även industrilokaler ser övergivna ut. I början av 70-talet hade samhället ca 2800 invånare, idag är det troligen under 1500.